Varje år den 13 december bär unga flickor (och numera alla kön) ljuskronor, sjunger ”Sankta Lucia” och tågar genom kyrkor, skolor och äldreboenden i hela Sverige. Det är en av landets mest älskade traditioner. Och ursprunget är… ett sicilianskt kristet martyrhelgon från 300-talet som inte har något uppenbart med Sverige att göra. Hur gick det till?
Den historiska Lucia
Sankta Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden år 304 e.Kr. under den romerske kejsaren Diocletianus förföljelse av de kristna. Hennes namn – Lucia – kommer från det latinska ”lux”, ljus. Hon är skyddshelgon för de synsvaga. Hennes namnsdag, 13 december, sammanföll i den gamla julianska kalendern med vintersolståndet.
Hur kom hon till Sverige?
Det är här historien blir mystisk. Det finns inga tydliga historiska bevis för hur Luciafirandet specifikt uppstod i Sverige. Den äldsta skriftliga källan som kopplar ett luciafirande till Sverige är en text från Värmland från 1700-talet, som beskriver hur tjänstefolk och pigors klädde ut sig tidigt på morgonen och bar mat och dryck till sina arbetsgivare.
Den moderna Luciafirandet – med vit klänning, ljuskrona och tåg av tärnor – etablerades till stor del av tidningar i Göteborg och Stockholm under tidigt 1900-tal som ett sätt att marknadsföra en ”äkta svensk” tradition. Det är alltså delvis en konstruktion – men en som folksjälen adopterat med fullständig övertygelse.
Ljusets symbolik i ett mörkt land
Oavsett ursprunget fyller Lucia en verklig funktion i ett nordiskt land där december innebär nästan total mörker. Att tända ljus och sjunga i den svartaste månaden är inte en konstgjord tradition – det är ett genuint mänskligt behov. Luciatågets ankomst tidigt på morgonen, med ljus som bryter mörkret och röster som fyller tystnaden, är en upplevelse som når något djupare än den intellektuella historiken.
Luciaval och jämställdhet
Vem som får vara Lucia har förändrats. Traditionen med att välja en ”Lucia” ur en grupp elever – ofta den ljushåriga, ljusögda tjejen – har utmanats och reformerats. Idag väljs Lucia på många skolor utan krav på kön, hårfärg eller utseende. Det är ett tecken på en levande tradition som anpassar sig till ett föränderligt samhälle.
Lucias sånger: En musikalisk tidkapsel
Melodin till ”Sankta Lucia” är faktiskt en gammal napolitansk folkvisa – ”Santa Lucia” – med ny text. Den togs in i den svenska Lucitraditionen under tidigt 1900-tal och är nu oupplösligt förknippad med den svenska traditionen. Det är en perfekt symbol för hela Luciafirandet: ett importerat, omgjort och djupt ägt kulturarv.
