I januari 2025 genomfördes förändringar i punktskatten på tobak i Sverige. Samtidigt visar ny data att prisutvecklingen haft tydlig effekt på användningen av cigaretter och snus – särskilt bland unga och personer med låg inkomst.
Högre skatt på cigaretter – lägre på snus
Från och med årsskiftet höjdes punktskatten på cigaretter med 9 procent, medan snusskatten sänktes med 20 procent. Justeringen är en del av regeringens åtgärder inom ramen för den nationella ANDTS-strategin – ett långsiktigt folkhälsoarbete för att minska skadeverkningar av alkohol, narkotika, dopning, tobak, nikotin och spel om pengar.
Syftet med skattehöjningen är att minska tillgången till tobaksprodukter, särskilt för unga.
Priser påverkar konsumtion
Folkhälsomyndigheten har följt prisutvecklingen på cigaretter och snus under perioden 2011–2024. Justerat för inflation har cigarettpriserna stigit med 19 procent, medan snuspriserna ökat med 10 procent. Samtidigt syns en viss prissänkning efter 2021.
Skatter ses som ett av de mest effektiva verktygen för att påverka konsumtionsbeteende. Enligt internationell forskning har just prishöjningar visat sig vara särskilt verkningsfulla för att minska tobaksbruk bland ungdomar och personer med lägre inkomst.
Målstyrt arbete inom folkhälsan
Folkhälsomyndighetens arbete följer mål 1 i ANDTS-strategin: att minska tillgången till tobaks- och nikotinprodukter. Detta sker genom flera indikatorer, däribland utvecklingen av reala priser inom detaljhandeln.
I den senaste uppföljningen konstateras att skattejusteringar, tillsammans med andra styrmedel som rökförbud och upplysningskampanjer, fortsatt spelar en central roll i arbetet mot tobaksrelaterade hälsoskador.
Cigaretter fortsatt dyrare än snus
Trots sänkningen av snusskatten är snus fortsatt beskattat enligt nationella bestämmelser, till skillnad från cigaretter som omfattas av både EU:s harmoniserade regler och svenska punktskatter. Skillnaden i beskattning påverkar också tillgängligheten och konsumtionsmönstren mellan produkttyperna.
Statistik från SCB
Data från Statistiska centralbyrån, sammanställd av Indikatorlabbet, visar att pristrenden varierar beroende på produkt. Även om priserna stigit i reala termer över ett decennium, sjönk de något efter 2021, vilket nu motverkas av de senaste justeringarna.
